Socialstyrelsen har publicerat senaste statistik om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2012–2020.
Missbruksdiagnoser var mycket vanliga bland dödsfallen som antingen klassificerades som olycksfallsförgiftningar eller där avsikten inte kunnat fastställas. Dessa diagnoser var mindre vanliga bland suiciddödsfallen. Ångestdämpande och lugnande medel (som KSAN vet används av kvinnor!) dominerade bland suiciddödsfallen.
Tidigare smärtdiagnoser var genomgående vanligare bland kvinnor med den högsta nivån bland dödsfall med oklar avsikt.
Kategorin som avser uttag av LARO-läkemedel hade den högsta andelen dödsfall i gruppen som avlidit genom en olycksfallsförgiftning, medan en liten andel (cirka en procent bland både män och kvinnor) fanns bland suicidödsfallen.
Av samtliga substanser nämnda på dödsorsaksintygen var metadon den enskilt vanligaste substansen bland alla läkemedels- och narkotikaförgiftningsdödsfall under perioden 2012–2020, tätt följt av sömnmedlet zopiklon och opioiderna buprenorfin samt heroin (se tabell 2 i tabellbilaga). Det är stor skillnad på vilka substanser som bidragit till dödsfallen beroende på om det handlar om olycksfallsförgiftning eller suicid. Bland olycksfallförgiftningar var olika typer av opioider vanligt förekommande.
Under perioden 2012– 2020 var heroin vanligast, följt av buprenorfin och metadon (se tabell 3 i tabellbilaga). Bland förgiftningsdödsfall registrerade som suicid dominerar sömn- och lugnande medel. De enskilt vanligaste substanserna kopplade till suicid var zopiklon följt av propiomazin och opioiden oxikodon. Dessutom påträffas ett antal icke psykoaktiva substanser som exempelvis paracetamol och insulin i denna kategori. De dödsfall som klassificerats som skadehändelser med oklar avsikt domineras också av sömn- och lugnade medel. Opioider avsedda för medicinsk användning var även dessa relativt vanliga.
