Målet är:
- att öka stödet för att stärka föräldrarollen för mammor med missbruksproblem
- att öka förståelsen för var och ens mammaroll
- att öka viljan och förståelsen för att samarbeta kring barnet
Hela satsningen syftar till att barnen ska få ett bättre och mer enhetligt föräldrastöd utan konflikter.
Pilotprojektet "Flera mammor - ett placerat barn"
Projektet avser att erbjuda en oprövad arena för möten och diskussioner mellan ojämlika parter och maktpositioner om kvinnorollen och mammarollen. Projektet utrustar en grupp utsatta kvinnor och kvinnor i samhällets tjänst med konstruktiva medel att kunna göra sig gällande och bli tagna på allvar i angelägenheter som andra – oftast - kvinnor fattar beslut om utifrån stereotypa inställningar och fördömande attityder om missbrukande kvinnor och deras oförmåga att kunna ändra på sina liv och själva driva sina krav.
Projektet avser även att verka för skapande av ökat kulturkompetent nätverk för missbrukande mammor med barn.
En rapport om verksamheten, "Mammakampen - från instinkt till insikt" går att beställa i KSAN:s webbshop.
Bakgrund
Flera utvärderingar på nationell nivå (t ex. utförda av Socialstyrelsen) visar på bristen av insatser för att stärka egenmakten och möjliggöra för missbrukande kvinnor med barn ett faktiskt deltagande i att forma sina egna och sina barns liv. Strukturerade familjestödsprogram saknas för projektets målgrupp.
De drogförebyggande insatserna som myndigheter och frivilligorganisationer har vidtagit har inte nått fram till alla, t ex personer med invandrarbakgrund. Risk för utanförskap och sämre hälsa föreligger särskilt för unga. Avsaknaden av betydelsefulla vuxna som är goda förebilder och som stödjer t ex tonårsflickor rapporteras bl a av barnombudsmannen. De få befintliga föräldrastödsprogram som finns saknar kulturkompetens.
Antalet barn och unga som är placerade eller omhändertagna utanför det egna hemmet fortsätter att öka. Det finns långt över 25 000 placerade barn, och av dessa finns minst16 000 placerade i familjehem någon gång under året.
Flera av dessa har missbrukande mammor. Dessa barn har lika många handläggare inom socialtjänsten. De flesta som arbetar med familjehemsplaceringar och uppföljningar är kvinnor.
Viktiga vuxna kring barnen och familjen vet sällan vad de ska göra för att stödja barnet eller föräldrar.
Flera placeringar bryts pga. omöjligheter i kontakten och kommunikationen med den biologiska föräldern.
Attityder och värderingar om missbrukande kvinnor försvårar den biologiska mammans möjligheter att återkomma som fungerande förälder trots behandlingar och tillfriskande.
Det placerade barnets situation behöver uppmärksammas. Barnet behöver stöd för att inte hamna i ett utanförskap, relationssvårigheter och att aktiva förebyggande insatser sätts in för att de inte ska utveckla ett eget missbruk. Ett placerat barn har svårigheter att förhålla sig till de vuxnas relationer. Om det är dysfunktionella relationer påverkar det barnet på ett negativt sätt vilket i sig påverkar barnets psykiska hälsa negativt. Fungerande vuxna relationer ger en ökad livskvalité för barnet/ungdomen och förebygger missbruk. Om den biologiska mamman stärks i sin mammaroll kan hon utveckla en större förmåga till en bättre kontakt med sitt barn och till stöd i dess utveckling och hennes möjlighet att aktivt delta i att forma sitt eget och barnets liv och framtid utan missbruk/skador av missbruk. Föräldrar som skyddsfaktor behöver uppmärksammas.
KSAN har inlett ett samarbete i december 2011 med Forum för Familjevård, FfF, och dess medlemsorganisationer (bl.a. Riksförbundet för förstärkt familjevård), ett flertal kommuner och organisationer för att stärka missbrukande kvinnor med barn för att arbeta riktat med mammarollen i mammatriader med missbrukande kvinnor, vars barn blivit placerade eller riskerar att bli placerade. Inom ramen för försöksverksamheten har en extern handledare anlitats för att leda framtidsverkstäder vid gruppträffarna.
För mer information kontakta
