Socialstyrelsen uppger i sin senaste rapport "Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård" (2022) att den psykiska ohälsan ökar i Sverige.
- Fler kvinnor än män uppger att de har psykiska besvär och kvinnor är också oftare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.
- Fler kvinnor än män uppger att de någon gång övervägt att ta sitt liv.
Socialstyrelsen skriver att det har skett en ökning av antalet personer som vårdas för narkotikarelaterade tillstånd inom både öppen- och slutenvård. Totalt 52 procent av männen och 65 procent av kvinnorna som vårdades för substansrelaterade problem 2020 hade minst en annan psykiatrisk diagnos.
Socialstyrelsen citerar Folkhälsmyndighetens folkhälsoenkät: "Högst välbefinnande uppgav äldre män och lägst välbefinnande uppgav unga kvinnor. Andelen som uppgav symtom på psykiska besvär såsom huvudvärk, upplevd stress, sömnbesvär, trötthet samt ängslan, oro och ångest var större bland kvinnor i alla åldersgrupper än bland män. Den största andelen som uppgav psykiska besvär var bland yngre kvinnor i de flesta kategorier".
I alla åldersgrupper är det fler kvinnor än män som använder antidepressiva läkemedel, vilket också är vanligare i äldre åldersgrupper än i yngre. Dessutom använder unga kvinnor läkemedlen över längre tidsperioder jämfört med unga män.
Normer och samhällsstrukturer som bidrar till socialoch ekonomisk ojämställdhet riskerar att leda till minskad upptäckt av psykisk ohälsa bland både män och kvinnor. Bland män kan missbruk, kriminalitet och våld dölja depressiva besvär, och bland kvinnor finns en risk att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar missas.
En hög alkoholkonsumtion kan både vara orsakad av och bidra till psykisk ohälsa.
Risken för återinskrivning i slutenvård efter behandling för narkotikarelaterad diagnos är hög – 40 procent av kvinnorna och 43 procent av männen återinskrivs inom ett år. Vissa av de som fått vård för narkotikarelaterad diagnos har också inom ett år fått vård efter suicidförsök (kvinnor 16 procent och män 8 procent). Motsvarande andelar för dem som fått alkoholrelaterad vård var drygt 8 procent för kvinnorna och 4 procent för männen.
