Nyligen släppte Svenska Sällskapet För Nyktethet och Folkbildning, en av KSAN:s medlemsorganisationer, en rapport med namnet "När man är full är det inte så läskigt att dö". Rapporten beskriver alkoholens roll genom krig, konflikt och postkonflikt i olika delar av världen, från 1800-talet fram till vår tid.
Rapportförfattare är Sara Heine som arbetat många år med alkohol- och narkotikafrågor ur svenskt och internationellt perspektiv.
Vi fick en pratstund med Sara, om innehållet i rapporten och på vilket sätt kvinnor lyfts.
Hej Sara. Vad handlar rapporten om?
- Rapporten lyfter kopplingarna mellan alkohol och krig – och de är många. Allt från att soldaterna fått alkoholransoner för att stå ut med situationen, fira segrar och klara rädsla och smärta – till att alkoholen funnits med i en postkonfliktsituation eller när soldaterna återvänt hem. Alkoholen har varit ett medel att bedöva ångest och posttraumatisk stress hos både dem som stridit och de som befunnit sig runt omkring. Dessutom har en stark alkoholindustri eldat på den situation som en konflikt och postkonflikt innebär och dragit vinning av möjligheterna att komma in på en marknad som ofta är oreglerad vad gäller folkhälsopolitik och där en stor del av befolkningen befinner sig i olika grad av utsatthet och risker. Alkoholen är inte en orsak till krig och konflikter och sällan en grundorsak till våld, men den är – och har varit – en så sammanflätad del av krig och våld så vi kan inte förbigå den, Vi behöver se vilken roll alkoholen har för att kunna förebygga att den inte förvärrar en redan utsatt situation.
Finns det mycket forskning sedan innan kring ämnet? Vad är nytt i rapportens innehåll?
Både ja och nej. Det är fortfarande ett område som fått för lite uppmärksamhet, både i forskning och inte minst i praktiken – exempelvis vad gäller medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och öven hos humanitära organisationer som arbetar med människor i krig, på flykt och i postkonfliktsituationer. Samtidigt fanns det ändå mer forskning och fler studier i ämnet än jag kände till när jag började arbetet med rapporten. Rapporten är ju ingen forskningsrapport, utan ett sätt att medvetandegöra och synliggöra alkoholens roll i krig utifrån olika dimensioner med förhoppningen att de som på olika sätt arbetar med frågor kring mänskliga rättigheter, kring humanitära insatser och med folkhälsa ska se och beakta denna aspekt.
Vill du kortfattat beskriva på vilket sätt kvinnor omskrivs/vilket fokus de har/ i rapporten, eftersom vi är KSAN?
Traditionellt har det varit män som varit i strid, även om allt fler kvinnor kommer in i militären. Däremot finns kvinnor – och barn – med i rapporten utifrån flera perspektiv. Både hur de påverkas av hemvändande soldater, där alkohol och andra droger kan bli en del av vardagen och leda till otrygghet och driva på eller förvärra våld i hemmet. Men även utifrån att alla i samhället drabbas av ett krig och både under det att konflikten pågår – men också efteråt – kan alkoholen bli ett sätt att fly från stress, trauma och psykisk ohälsa kopplat till de upplevelser man varit med om.
Vi tackar Sara för Svaren, och passar på att nämna: I augusti kommer vi på KSAN att ha ett webbarium där vi pratar med Sara om rapporten. Håll utkik i våra kanaler och prenumera gärna på nyhetsbrevet för att inte missa detta och annat intressant!
Text och foto: Jenny Andersson
