Omvärld, Press & Debatt

DN DEBATT. 2025-03-18

Länk till debattartikeln:  https://www.dn.se/debatt/tjejer-ar-bade-drivande-och-offer-i-gangen/

Unga tjejer i och kring gängkriminalitet hålls inte ansvariga och får inte heller stöd när vi missar deras roll i dessa miljöer. Om samhället på allvar vill stoppa nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk krävs att vi synliggör även unga kvinnors situation, skriver representanter för paraplyorganisationen KSAN som släpper en ny rapport.

Samhällsdebatten om gängkriminalitet är intensiv och åtgärderna många för att komma åt problematiken. Trots det saknas de unga kvinnor som finns i och kring gängkriminalitet i såväl den politiska debatten som i samhällets insatser.

I dag lanserar vi vår rapport ”Osynliga och utsatta: Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet”, som bygger på samtal med forskare, myndigheter, praktiker och tjejer med egen erfarenhet från gängen.

Rapporten visar på vikten av att se helheten. Många av de unga kvinnorna lever i en vardag där kriminalitet, substansanvändning, våld, sexuell utsatthet och psykisk ohälsa går hand i hand. För vissa blir droger eller läkemedel ett sätt att hantera tillvaron. De flesta har burit på sina problem under lång tid och hade inte behövt nå botten innan de fick hjälp upp.

Om samhället missar kopplingen till kriminalitet blir det svårare för tjejerna att själva förstå varför de ska lämna ett sådant sammanhang.

Förståelsen för tjejer i och kring gängkriminalitet är inte enkel. Tjejer kan vara drivande aktörer och möjliggörare för kriminell verksamhet – och samtidigt vara offer för situationen och befinna sig i djup utsatthet. Deras roll i de kriminella nätverken är sällan tydlig, varken för dem själva eller för samhället, vilket gör att de lätt hamnar i en gråzon. De hålls inte ansvariga, men får inte heller stöd.

Om samhället missar kopplingen till kriminalitet blir det svårare för tjejerna att själva förstå varför de ska lämna ett sådant sammanhang. Situationen blir ett moment 22 – samhället ser dem inte som en del av kriminaliteten, och det gör de inte heller själva. När de varken dyker upp i brottsutredningar eller syns i statistiken, uppmärksammas inte behovet av riktade insatser för att ge stöd och upptäcka riskfaktorer. Därmed är risken stor att deras utsatthet förbises helt.

Just nu är samhällets ljus riktat mot att hantera utvecklingen av den organiserade brottsligheten. Från högsta politiska nivå till lokala samhälls­aktörer arbetar man med fullt fokus på att vända utvecklingen. Men bilden av vilka åtgärder som krävs går delvis isär.

Medan man från nationell nivå sänker straffåldern och bygger ut ungdoms­fängelser, ser man från lokalt håll behovet av en tätare samverkan, fler vuxna på skolan, en stark elevhälsa, tillräckliga resurser till barn- och ungdomspsykiatrin och möjligheter för civilsamhället att arbeta långsiktigt.

Vi vet att tillgången till gemenskap, sammanhang, stöd i skolan, organiserad fritid och jobb har en brotts­preventiv inverkan. För det behövs en tät samverkan mellan aktörer som skola, socialtjänst och polis – men även med civilsamhället och det lokala näringslivet.

Civilsamhället har en förmåga att bygga relationer, skapa förtroende och nå ut till unga och deras föräldrar – även de som annars saknar kontakt med myndigheter eller har låg tillit till dem. För att långsiktigt motverka kriminalitet måste civilsamhället därmed vara en del av hela processen – från planering till genomförande

Om samhället på allvar vill stoppa nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk krävs att vi synliggör tjejers situation, men även att vi ger dem faktiska möjligheter att ta sig ur kriminalitet.

Fem åtgärder som vi ser som helt nöd­vändiga för att vända utvecklingen är:

1.Tätare samverkan för tidigare upptäckt. Unga kvinnor i riskzon måste identifieras tidigt. Skola, socialtjänst, polis och fritid behöver samarbeta tätare och inkludera civilsamhället, som når unga och kan fungera som brobyggare. Det måste finnas fler närvarande vuxna som kan fånga upp signaler och förstå tjejernas dubbla roller och deras utsatthet.

2.Synliggör tjejers roll i kriminalitet. Kvinnors delaktighet och utsatthet i kriminalitet måste erkännas. Det behövs mer kunskap om rekrytering, riskfaktorer och förebyggande insatser anpassade efter deras behov.

3.Arbeta med helheten och anpassa stödet för tjejer. Ett samlat stöd från skola, socialtjänst, polis och sjukvård är avgörande. Psykisk ohälsa, trauma och beroende måste hanteras parallellt med andra insatser för att hjälpa tjejer ur kriminalitet. Både vården, liksom avhopparprogram och frivården behöver utvecklas i en individ­anpassad riktning.

4.Skapa bättre framtidsmöjligheter och stärk det sociala kapitalet. Alternativ till kriminalitet skapas genom fungerande skola, stöd till föräldrar och tillgång till jobb. Lokala förebilder, fritidsaktiviteter och starka nätverk kan ge unga en känsla av gemenskap. Att unga känner både nutidstro och framtidshopp är i sig preventivt, vilket visar på vikten av att aktivt arbeta för social hållbarhet.

5.Bygg tillit och långsiktig social hållbarhet genom lokal sam­verkan. Civilsamhället är nyckeln till att stärka tilliten mellan unga och myndigheter, och de behöver få möjlighet att verka långsiktigt, i stället för i kortsiktiga projekt. Genom lokal samverkan mellan boende, föreningar och offentliga aktörer kan tryggheten öka och kriminalitet trängas undan.

Att bygga resiliens lokalt genom att stärka relationerna mellan olika samhällsaktörer är avgörande för att motverka kriminalitet. Samverkan ger förutsättningar till bättre insatser, men bidrar också till förståelse och tillit mellan individer och samhällsaktörer.

I en tid där polarisering hotar sammanhållningen behöver vi göra tvärtom – stärka gemenskapen och agera tillsammans. Det är så vi skapar verklig förändring. Vi står inför en nationell kris, och det är dags att vi erkänner allvaret, tar ansvar och agerar enat för att vända utvecklingen.

Ladda ner rapporten HÄR